Vätgasproduktion kan säkra flodkräftans överlevnad

Vätgasproduktion i Alby blir en bidragande faktor i ett stort forskningsprojekt kring flodkräftan.

1 december i år startar projektet Vätgas och kräftor som genomförs i samverkan mellan Mittuniversitetet, Ånge kommun, Fiskevårdsgruppen i Ånge samt RES. Vidare ingår forskare från Luleå tekniska universitet och Stockholms universitet.

Fram till sista november 2026 kommer projektet pågå och finansieras genom Formas som stöttar projektet med 5 mkr samt 600 000 kronor som Ånge kommun och Mittuniversitetet bidrar med genom kommunsamverkan.

Forskningsprojektet Vätgas och kräftor (VOK) har initierats av Fiskevårdsgruppen i Ånge kommun.
Det övergripande syftet med projektet är att studera hur hantering av vatten vid vätgasproduktion kan användas för att säkra flodkräftans överlevnad. Därigenom kan projektet bidra till en ökad förståelse för hur nya smarta industrier kan bidra till en hållbar användning av vattenresurser och på så sätt förbättra den biologiska mångfalden och skapa en hållbar landsbygdsutveckling.

Projektets delsyften är:
• att undersöka hur industrietableringar kan främja ett hållbart brukande av vatten.
• att undersöka hur vätgastillverkning kan användas för att utveckla en hållbar blå näring.
• att utforska vilka kumulativa effekter som kan komma att uppstå mellan systemen som utgörs av vatten, samhällsekonomiska aspekter och miljön utifrån ett socio- och ekocentriskt perspektiv.

Tomas Widenfalk, sakägare i projektet för Ånge kommun:
- Vi tycker att det är jättekul att vår pågående Vätgasetablering kan komma att bidra till att kräftbeståndet får chans att återkomma till Ljungan. Det blir ännu en viktigt del för att se om vi kan bidra till ökad hållbarhet i kommunen både ekologiskt och socialt då Ljungan har varit känd för sina fina kräftvatten tidigare.

Projektet utökar den industriella symbiosen till att omfatta mer än själva siten och dess produkter. Genom att odla och sätta ut flodkräftor skapas mervärden långt utanför siten. Projektet bedöms ha hög innovationshöjd då denna typ av industriell symbios kommer att bli allt mer viktig i framtiden. Denna typ av industriell symbios är även något som efterfrågas internationellt.

Utifrån tidigare erfarenheter med kräftodling och utsättning kan man konstatera att det krävs en långsiktig plan i vilken alla aktörer har rätt mandat och resurser.

- Det är roligt att få anta utmaningen att ge kommande generationer möjlighet att fiska flodkräfta i Ljungan och att få att göra det tillsammans med RES, Ånge kommun och Fiskevårdsgruppen i Ånge, säger Jenny Zimmerman, biträdande projektledare och Charlotta Faith-El projektledare.

Projektet förväntas också bidra till en helhetssyn hos ingående parter och aktörer om hur olika verksamheter påverkar och påverkas av vattensystemet som i sin tur påverkar omgivningen. Dessutom förväntas projektet ge fiskevårdsområden förutsättningar för en långsiktigt hållbar hantering av flodkräfta och ge Ånge kommun verktyg för att bemöta framtida utmaningar med planering av Ljungan.

Även allmänheten, ideella föreningar, kommuner och företag kommer att behöva engageras i arbetet med att främja flodkräftan och hindra spridning av signalkräfta och kräftpest.

Mer information om FORMAS Länk till annan webbplats., som är den stora finansiären i projektet, och deras nationella forskningsprogram om hav och vatten finns att läsa på deras webb.