Misstanke om barn som far illa

Socialtjänsten ska verka för att barn som bor i kommunen ska få växa upp under trygga förhållanden. Om ett barn riskerar att fara illa på något sätt är det socialtjänstens skyldighet att bistå barn och föräldrar med råd, stöd, eventuell behandling och vård.

Om man inte kan komma överens om vad som är bäst för barnet, har socialtjänsten skyldighet att utreda barnets behov av hjälp och ge barnet stöd och skydd även om vårdnadshavare inte samtycker till detta. Stöd för detta finns i Lagen med särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU).

Anmälningsplikt

Alla yrkesgrupper som arbetar med barn samt sjukvårdspersonal och polis har enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen skyldighet att rapportera till de lokala socialkontoren om de misstänker att barn eller unga far illa.
               
För skolpersonal, förskolepersonal, sjukvårdspersonal och fritidspersonal gäller skyldigheten oavsett om man arbetar i privat eller offentlig regi. Man har även skyldighet att bistå socialtjänsten med uppgifter som har betydelse för utredningen.
Enklast når du oss via socialtjänstens reception på 0690-25 02 43

Vad kan du göra?

Du kan vända dig till socialtjänsten om du misstänker att barn far illa. 
Vi tar emot anmälningar om oro för barn. Du kan även göra anmälan anonymt.
En anonym anmälan utreds som andra anmälningar.
Enklast når du oss via socialtjänstens reception på 0690-25 02 43

Så går en utredning till

Vid en anmälan om oro / misstanke om att barn far illa, gör socialtjänsten en förhandsbedömning. Denna sker genom samtal med barnet och dess vårdnadshavare, ibland endast med vårdnadshavare. Socialtjänsten gör då en första bedömning av barnets behov och föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov. Ibland visar det sig att vårdnadshavarna själva klarar av att ta ansvar för barnet och socialtjänsten går då inte vidare. Ibland kan behovet dock vara svårare att bedöma, socialtjänsten behöver samla in mer information och inleder då utredning enligt 11 kap 1 § och/eller  2 § socialtjänstlagen (SoL).

 
Vid en ansökan måste socialtjänsten alltid inleda utredning.

Grunden i utredningen - oavsett anmälan eller ansökan -  är de samtal som förs mellan socialsekreterare, barnet och föräldrarna. Dessa förs både gemensamt och enskilt. För att få en helhetsbild kan socialtjänsten behöva komma i kontakt med andra i familjens omgivning, t ex sjukvård och skola. Ofta tas dessa kontakter i samförstånd, men socialtjänsten kan även göra detta utan vårdnadshavarnas medgivande. Även andra personer i familjens närhet kan bidra till utredningen med viktiga uppgifter.

Om det inte finns speciella skäl för förlängning ska utredningen vara slutförd inom fyra månader. När utredningen avslutas fattar socialtjänsten ett beslut om och i så fall vilka insatser som ska erbjudas.

Om man inte är nöjd med socialtjänstens beslut kan man överklaga det hos Förvaltningsrätten. Skrivelsen (överklagan) ska ha inkommit till socialtjänsten inom tre (3) veckor från den dag man tagit del av beslutet. I skrivelsen ska man ange vilket beslut som överklagas, hur man vill att beslutet ska ändras och varför man önskar ändring. Bifoga handlingar eller annat som du anser stöder din / er uppfattning. Har ditt / ert överklagande kommit in i rätt tid kommer handlingarna att skickas vidare till Förvaltningsrätten, om nämnden/beslutsfattaren inte själv ändrar beslutet på det sätt du / ni begärt.

Skrivelsen skickas till:
Ånge kommun
Socialnämnden
Individ- och familjeomsorgen
841 21  Ånge

För frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss.
Enklast nås vi genom socialtjänstens reception på 0690-25 02 43

BBIC - Barnets behov i centrum

När ett barn kan behöva stöd eller skydd
är socialtjänsten skyldig att se till att barnet får hjälp.
 Ett barn kan aktualiseras hos socialtjänsten av två anledningar: genom en anmälan om oro för barn eller en egen (eller vårdnadshavares) ansökan om hjälp och stöd.

Socialtjänstens barn- och familjeenhet i Ånge kommun arbetar utifrån utredningssystemet BBIC.  BBIC står för Barns behov i centrum.
Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården.

Man talar om BBIC-triangeln, där man tittar på barnets behov och hur dessa möts upp av föräldrarnas förmåga samt faktorer i familj och miljö.


BBIC tar sin utgångspunkt i ett antal grundprinciper framtagna inom ramen för det engelska forsknings- och utvecklingsarbetet. Grundprinciperna bygger på en värdegrund, teori och metodsyn som är i linje med aktuell svensk barnavårdsforskning, lagstiftning och praxis.
                                           
BBIC:s grundprinciper utgår från:
•  barn och unga i centrum
•  teoretiska utgångspunkter — utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling
•  likvärdiga möjligheter för alla barn
•  samarbete med barn och deras familjer
•  samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser
•  identifiera resurser och brister
•  insatser under utredningens gång
•  utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser
•  kunskap och beprövad erfarenhet.
                                           
Principen om barn och unga i centrum ska ses som överordnad utifrån syftet med BBIC. Barnets bästa ska alltid beaktas, utredas och redovisas i arbetet.