Dag Norén presenterade studier som visar att dagens sjukvårdssystem varken är optimalt för patienterna eller särskilt kostnadseffektivt.

Temakonferens om god och nära vård lockade 270 besökare

Omställningen till en god och nära vård kräver stora förändringar av alla aktörer.

Men arbetet är igång och det finns redan goda exempel på framgångsrika projekt. Det visade temakonferensen om god och nära vård i Västernorrland som genomfördes i Sundsvall den 26 oktober.

Drygt 270 personer hade anmält sig till konferensen. Bland deltagarna fanns medarbetare, chefer och förtroendevalda från länets kommuner och från Region Västernorrland, men även representanter från privata vård- och omsorgsgivare samt patient- och brukarorganisationer.

- Vi har en rejäl resa att göra tillsammans för att nå målet, men det är viktig att mötas och se att det faktiskt händer mycket. Att kunna samlas på en och samma plats tror jag också kan lösa många knutar. Det gör det enklare att knyta kontakter, utbyta erfarenheter och diskutera förutsättningslöst, sa Kjell Norman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västernorrland.

Moderator för dagen var Anna Nergårdh, läkare och regeringens särskilda utredare i arbetet med en förändring av sjukvården 2017-2021. Utredningen ligger till grund för det nationella programmet God och nära vård.

Region Västernorrlands hälso- och sjukvårdsdirektör Kjell Norman fanns med under temakonferensen i Sundsvall, liksom moderatorn Anna Nergårdh.

En omställning till ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens behov kan ge stora vinster både mänskligt och ekonomiskt, vilket föreläsaren Dag Norén visade med exempel från bland annat Borgholm och Skaraborg.

Goda exempel finns också i vår egen region. Under temakonferensen presenterades framgångsrika projekt med digitala hjälpmedel och medborgardialog i Kramfors och Sollefteå, och erfarenheter från arbetet med informationshantering och informationssäkerhet.

Mellan föreläsningarna fanns möjlighet att inspireras av fler pågående god och nära vård-projekt i Västernorrland i en utställning.

Med under dagen fanns också skådespelare från gruppen Energidrama som spelade upp scener ur en familjs liv. Tonåringen Tim lider av psykisk ohälsa och har svårt att få skolgång och vardag att fundera. Mormor Rut lider av begynnande demens och behöver alltmer stöd. Och i mitten finns mamma Linnea som själv måste trycka på för utredningar, planera besökstider och följa upp beslut.

Scenerna baserades på omfattande intervjuer och tydliggjorde problemen som lätt uppstår i ett system där varje aktör gör sitt, men där vårdinsatser och stödåtgärder inte samordnas.

Under eftermiddagen blev teatern interaktiv och konferensdeltagarna erbjöds att delta i scener med Linnea, Rut och Tim.

Men temakonferensen handlade inte bara om möjligheterna utan också om utmaningarna med att ställa om vården, och en faktor som lyftes fram som central var personalfrågan. Hälso- och sjukvårdsdirektör en Kjell Norman och Jonas Walker, kommundirektör i Sundsvalls kommun, återkom till frågan i sin avslutande summering av konferensen:

- Vi behöver sätta individen i centrum, men ska vi lyckas så får vi inte glömma bort personalen. Utan fungerande bemanning och rekrytering kommer vi att ha svårt att skaffa oss utrymme för den nödvändiga omställningen.

Tre personer, två män och en kvinna, sitter på stolar på en scen och samtalar. De spelar en teater som handlar om psykisk vård.

Energidramas fiktiva familj med mamma Linnea (Beatrice Hennings, mitten) och sonen Tim (Fredrik Wagner, till höger) spelade under eftermiddagen upp scener där konferensdeltagarna fick delta. Här försöker Stefan Frankl (till vänster), förtroendevald i Regionens hälso- och sjukvårdsnämnd, att bygga upp ett förtroende med Tim.