Lyssna
.jpg)
Rapport om näringslivet och företagens perspektiv framtagen inom visionsarbetet
Sedan 2019 har arbetet med att ta fram en ny vision för platsen Ånge kommun pågått, och under maj månad 2021 genomförde vi på näringslivskontoret bland annat ett antal intervjuer med företagare för att gå mer på djupet och bidra med en sammanställning av företagens perspektiv till visionsarbetet. Nu finns rapporten att läsa!
I rapporten fokuserar vi på att ge en bild av näringslivet och vad som kommer krävas av platsen Ånge kommun för att företagen ska nå sina visioner och mål. Totalt har tretton företagare bidragit till en djupare insikt kring frågeställningarna och resultatet har analyserats tillsammans med statistik och företagsdata. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det går bra för företagen i Ånge kommun, men att det finns sex områden som kommer vara särskilt viktiga för att företagen ska kunna fortsätta att utvecklas och nå sina visioner och mål:
- Ett fungerande grundläggande serviceutbud och hållbar infrastruktur för alla
- Kompetensförsörjning
- Attraktivitet
- By-känslan definierar oss
- Vi gräver där vi står och värderar våra tillgångar - människor, naturtillgångar och järnvägen
- Värdskap och välkomnande
Läs och ladda ner rapporten >>
Pdf, 2 MB.
Avgörande faktorer för att företagen ska nå sina visioner och mål
I Ånge kommun finns företag som både har som ambition att växa och som inte har som ambition att växa. En viktig slutsats i den här rapporten är att oavsett vilket är alla företagare viktiga företagare. Vi behöver vara stolta över vårt näringsliv och stötta företagen i sin hållbara utveckling. Det är företagen som tillsammans bidrar till en bättre välfärd genom att stå för sysselsättning och utbud av varor och tjänster som efterfrågas men som inte kan levereras av offentlig eller ideell sektor. Företagen driver utveckling genom innovation och nytänkande, så även inom den offentliga sektorn genom konkurrens och de erbjudanden och lösningar som tillhandahålls. Livsstilsföretagarna skapar sitt eget levebröd – tack vare möjligheten att kunna bedriva ett livsstilsföretag når fler av kommunens medborgare sin fulla potential. Samhällsentreprenörskapet å andra sidan löser nuvarande viktiga samhällsproblem eller samhällsproblem som skulle bli påtagliga för alla om vi saknade deras drivkrafter.
Över lag är företagarna medvetna om att visions- och måluppfyllelse kräver hårt arbete, samt att det är hur de väljer att bedriva sitt företag som kommer ha allra störst påverkan på om man kommer nå visionen och målen eller inte. På resan mot framtiden finns dock ett antal faktorer som företagen inte själva råder över, som de som intervjuats lyft fram som särskilt viktiga och som vi behöver arbeta tillsammans med; offentlig-, privat- och ideell sektor, samt privatpersoner.
Ett fungerande grundläggande serviceutbud och hållbar infrastruktur för alla
Grundläggande service och infrastruktur såsom skola, vård och omsorg, vägar, bredband, person och godstransporter behöver fungera bra, hålla hög kvalité, och vara lättillgänglig för alla. Det behöver främst sättas i fokus ur ett geografiskt perspektiv. Att det ska vara enkelt att bo, besöka och jobba i hela kommunen är lika viktigt som att det ska vara enkelt att driva företag och att rätt förutsättningar ska finnas för verksamheterna att utvecklas.
Över lag beskriver företagen att grundläggande och vardagliga saker måste fungera bra och vara till för- och lättillgängliga för alla. Service (offentlig och privat) behöver fortsätta hålla hög kvalité och geografiska skillnader i tillgänglighet till utbud behöver suddas ut. Det behöver bli lika lätt att bo och verka – driva verksamhet och jobba – överallt i kommunen, och vi behöver hitta hållbara lösningar som gör det möjligt. Skola, vård och omsorg, vägar, bredband, person- och godstransporter behöver fungera bra och hålla hög kvalité och vara lättillgängligt för alla. Tillgången på industrimark och lediga lokaler, priströskeln för företagare att ansluta sig till bredbandsnätet, godstransporter samt detaljplanerna och bygglovsprocesserna lyfts fram som särskilda utmaningar för företagens möjligheter att utvecklas. Grundläggande serviceutbud och hållbar infrastruktur behöver vidare utvecklas med utgångspunkt i hur vi skulle vilja ha det snarare än med utgångspunkt i hur den nyttjas i dag.
I Ånge kommun lyfts transportlösningar fram som en särskild utmaning i omställningen. Med långa avstånd och verksamhet i hela vårt stora geografiska mer och mindre lättillgängliga landskap behövs fossilfria och hållbara transportlösningar som är kostnadseffektiva och fungerar i vardagen för så väl privatpersoner som i verksamheterna. Infrastrukturen och en komplett lösning för detta finns ännu inte tillgänglig i Ånge kommun. Agenda 2030 och omställningen till hållbar konsumtion är en utmaning för hela vårt samhälle, så även för våra företagare. En grundläggande problematik handlar om att som företagare tillhandahålla det utbud som kunderna efterfrågar samtidigt som globala standarder och krav på hållbarhet blir allt mer påtagliga, samt att dessa två utvecklingsparametrar inte automatiskt går 16 av 18 hand i hand och följer varandra. I dagsläget förväntar vi oss i hög utsträckning att det är företagen som ska driva utvecklingen i rätt riktning samtidigt som vi inte är beredda att betala ett högre pris för hållbara varor och tjänster. Transportlösningar som en av företagens största gemensamma hållbarhetsutmaningar är därför tudelad. Det handlar dels om att hitta konkreta lösningar som fungerar, men även om att vi generellt behöver ta till oss mer kunskap, skapa förståelse för omställningen, ändra inställning och ta personligt ansvar för en mer hållbar livsstil.
Kompetensförsörjning
Platsen Ånge kommun behöver utveckla och attrahera kompetenserna som behövs för att näringslivet ska kunna utvecklas. Kompetensutveckling är en del av lösningen, men det krävs vidare att kompetenserna vill och har möjlighet att bo, leva och göra karriär i Ånge kommun.
Tillväxtdrivna företagare lyfter särskilt fram kompetensförsörjningen som en av de största utmaningarna. Det handlar så väl om att lyckas locka till sig lokala förmågor och kompetenser som redan finns i Ånge kommun, men särskilt också nya kompetenser som inte finns här i dag. Även företagare som inte har som mål att växa lyfter att det är viktigt att företaget kan fyllas på med kompetenta människor, och kanske även kompetenser som kan vara med och utveckla företaget.
Kompetensutveckling beskrivs som viktigt för att nå en långsiktigt bra och hållbar kompetensförsörjningsnivå i Ånge kommun, men det är inte tillräckligt. Personer som ska anställas behöver också känna sig attraherade av platsen, livet och karriärmöjligheterna just här, och därför är kompetensförsörjning nära relaterad till frågan om attraktivitet. Beroende på vilken tjänst det är som ska tillsättas, och vilken person det är som ska anställas, ser förutsättningarna för platsen Ånge kommun att vara attraktiv olika ut. Det är viktigt att utgå ifrån att alternativen till platsen Ånge kommun kan variera stort mellan de här personerna. För många kanske det är ett val mellan Ånge kommun, Jämtland eller Sundsvall, men för en del kompetenser kanske alternativen till ett liv här finns i Tyskland, Kanada eller Asien.
Attraktivitet
Attraktiva, moderna och traditionella, men livfulla miljöer som vi kan känna stolthet över skapar trygghet och fler budbärare av platsvarumärket. Platsen Ånge kommun behöver ”snyggas till” – vi behöver bevara, underhålla och utveckla vår plats. Förfallna och tomma hus, byar och lokaler är förödande för attraktiviteten.
Företagen är beroende av en välfungerande lokal ekonomi. Kunderna behöver fortsätta handla för att företagen ska må bra, och för att kunderna ska ha möjlighet att handla behöver de ha en inkomst. Företagen som bedriver sina verksamheter på den lokala marknaden i Ånge kommun är beroende av att människor trivs, bor kvar, eller väljer att besöka platsen. Företag som har anställda är beroende av att personalen finns kvar och trivs på verksamhetsorten eller med pendlingsavstånd. Platsens attraktivitet är således en avgörande faktor för alla företag.
I intervjuerna framkommer särskilt att platsen Ånge kommuns attraktivitet bygger på hela livserbjudandet och upplevelsevärdet, där en stor tonvikt läggs på möjligheterna till ett gott och hälsosamt liv med naturen runt knuten. Eftersom naturtillgångarna är en stor styrka för platsen är det viktigt att det går att besöka alla platser som kan leverera kärnan i upplevelsevärdet, och bosätta sig där den är som starkast. Definitionen av var detta är geografiskt är personligt och därför är det viktigt med en palett av valmöjligheter för individer.
Det måste finnas korttids- och långtidsboenden av varierande standard, god tillgång på tomma hus, inflyttningsklara alternativ och byggbar mark, och det ska vara möjligt att bosätta sig långt från någon av de större byarna utan att avsäga sig möjligheten till ett grundläggande nödvändigt service- och konsumtionsutbud. Det måste vara enkelt att besöka, bo och leva i hela kommunen. Våra samhällen behöver leva och snyggas upp eftersom det i sig leder till trygghet, stolthet och fler budbärare av att Ånge kommun är en attraktiv plats att besöka, bo och leva på. Att byar dör ut är förödande för platsens attraktivitet, och således företagens möjligheter att finnas kvar, utvecklas och växa.
I Ånge kommuns livserbjudande ingår också ”guldkanten” som skapas av engagerade och drivna människor i olika konstellationer – föreningslivet är mycket värdefullt. Guldkanten består av ett brett kultur-, nöjes- och fritidsutbud samt goda möjligheter till ett aktivt, hållbart och hälsosamt liv genom gemenskap, friluftsliv, idrottsaktiviteter och bra lokal- eller till och med hemodlad mat. Det är viktigt att vi gemensamt stöttar initiativ som bidrar till mer livfulla samhällen.
By-känslan definierar oss
Platsen Ånge kommun borde andas avslappnad exklusivitet, där tillsammans-andan är stark, där samverkan är det nya normala för att nå våra mål, där inkludering är naturligt och alla har ett sammanhang. Vi stöttar varandra och gläds åt varandras framgångar, vi är positiva och har framtidstro, ser och tar hand om varandra, är hjälpsamma och tar gemensamt ställning mot felvärderingar. Det är by-känslan som definierar oss och som ska vara den anda som vi ska bevara och låta råda i framtiden.
Företagen som intervjuats beskriver by-känslan som något vi är stolta över och som vi kan och borde använda oss av och stärka för att nå längre tillsammans. Platsen Ånge kommun står för livskvalité; en hälsosam hållbar livsmiljö som andas avslappnad exklusivitet. Alla i Ånge kommun har ett sammanhang, vi ser och hjälper varandra och har en stark gemenskap. Det här är något vi gemensamt kan enas kring. Trots att så många lyfter fram vår gemenskap och by-känslan som en av våra främsta styrkor beskrivs också utmaningarna kring att bevara och stärka denna.
Föreningslivet är starkt i kommunen och vi är vana att samarbeta. Vi uttrycker att vi gärna vill samarbeta för att nå gemensamma mål, men när det kommer till kritan är det inte alltid så det fungerar. Om- och hur vi ska nyttja våra naturtillgångar splittrar oss i läger. Urbaniseringen och centraliseringar biter oss i baken och skapar känslor av hopplöshet, energi läggs på fel saker, och vi ser tendenser av att vi vant oss vid att klara oss själva och en motvilja till att samarbeta. Vi behöver ta vår långa erfarenhet av föreningsengagemang och växla upp till en starkare tillsammans-anda, där vi enas och förhåller oss sakligt till varandra, samhällsproblemen och utvecklingen. Vi är problemlösare i grunden och ska därför vara en framåtsträvande och innovativ plats där ideell, privat och offentlig sektor jobbar tillsammans för helheten. Vi behöver sluta vänta på att ”nån annan” ska fixa.
Företagen lyfter fram att vi behöver platser (fysiska eller digitala) där vi kan träffas. Mötesplatser behöver finnas tillgängliga ute i hela kommunen, och företagen behöver sinsemellan stärka sina samarbeten.
Vi gräver där vi står och värderar våra tillgångar - människor, naturtillgångar och järnvägen
Det är viktigt att vi bygger vår framtid på det vi har och inte försöker vara något vi inte är. Vi måste sträva framåt och våga satsa på att nyttja potentialen i våra tillgångar och sträva efter att vara drivande inom hållbar utveckling med utgångspunkt i just våra specifika styrkeområden; människorna med unika kompetenser som bor här, naturtillgångarna i form av skog, vatten, vind och sol, samt järnvägen. Exploatering behövs men måste ske planerat och i samstämmighet där vi delar på naturresurserna och inte riskerar att välta omkull by-känslan som definierar oss.
Ånge kommun har enorma outnyttjade möjligheter med utgångspunkt i det vi faktiskt redan har. I intervjuerna läggs ett undertryck på att vi sitter på flera kraftfulla tillgångar som andra platser inte gör. Vi behöver inte bygga från grunden utan har goda möjligheter genom att ”gräva där vi står”, våga satsa och peka ut en utvecklingsinriktning med utgångspunkt i våra styrkor. Vi har drivkraftiga människor som vi behöver värdera högt. Ibland tenderar vi att lyssna och värdera människor som kommer utifrån högre än de som redan bor här, och vi skulle istället behöva stärka varandra och inspireras av människor utifrån. Vi har våra naturtillgångar i form av orörd natur som behöver tillgängliggöras för människor som vill upptäcka den. Vi har vattnet, vinden, skogen och solen som kan förädlas och skapa mervärden i Ånge kommun. Det behövs fler människor och företag som vågar satsa på att nyttja potentialen i naturtillgångarna, och en enighet kring att vi har tillräckligt av dem för att det ska vara möjligt att dela för olika ändamål.
Järnvägen i sig beskrivs vidare som ytterligare en unik tillgång i Ånge kommun, trots att infrastruktur generellt är ett utvecklingsområde. Järnvägens potential – att den redan finns här och att den kan utgöra en fossilfri transportmetod – behöver och är möjlig att utveckla och göra tillgänglig för fler hållbara person- och godstransporter.
Värdskap och välkomnande
Det är viktigt att vi välkomnar nya medborgare, besökare, nya företag och idéer till platsen Ånge kommun, och att ta ett gemensamt ansvar för att det ska vara lätt, trevligt och inspirerande att komma hit. Vi måste bära vårt varumärke med stolthet och tillsammans utveckla vår palett av möjligheter för medborgare och företagare att trivas och utvecklas här.
För att kunna stärka platsens attraktivitet behöver vi välkomna människor och företag till vår kommun och göra vad som krävs för att de ska må bra och trivas här. Nyinflyttade individer behöver integreras i våra samhällen och vi behöver säkerställa att alla kommer till ett meningsfullt sammanhang. Människorna i Ånge kommun är hjälpsamma och skapar en god människosyn, och vi uppskattar att vara en del av ett sammanhang – men det är just det som vi också behöver integrera nya medborgare och besökare i. På samma sätt är attityderna och välkomnandet av företag viktigt. Det behöver vara enkelt och lockande att starta och utveckla företag i Ånge kommun, förutsättningarna som krävs behöver tillrättaläggas (exempelvis bra infrastruktur, bredband för alla, tillgång till industrimark och lediga lokaler, med mera), och affärsmöjligheter behöver lyftas upp på bordet, synliggöras och diskuteras. Vi behöver förstå att om näringslivet utvecklas så gynnar det alla när det leder till fler jobb, fler som handlar, större utbud och bättre service, ännu fler jobb, högre konkurrens, högre skatteintäkter och förbättrad välfärd.
Särskilt samhällsentreprenörerna lyfter fram att det är avgörande att människor förstår hur det hänger ihop, och önskar att fler tar ett ansvar för det lokala utbudet och tänker till kring vad det skulle innebära om företaget försvann från platsen. Det behövs generellt en attitydförändring och utökad förståelse för företagens roll i samhället, inte bara hos gemene person som konsument, utan även hos kommunen som organisation och företagare emellan. Flera företagare lyfter fram vikten av att samarbeta och att många företagare är alldeles för fokuserade på att klara sig själv. Även om det kan råda konkurrens på den lokala marknaden finns det saker som alla skulle gynnas av att samarbeta kring.
Vi behöver vara stolta över platsen Ånge kommun och våra företagare, och gemensamt möta nya människor och företagare med den stoltheten.
Om näringslivet i Ånge kommun
Figur 1: Antal aktiva företag i maj 2021 fördelat på företagsform. Källa: Bisnis Analys, maj 2021
I Ånge kommun finns 1 867 aktiva företag med säte i Ånge kommun. Av dem är 71,5% enskilda firmor, 20,9% aktiebolag, 4,0% föreningar och 3,6% har annan företagsform. Totalt är 345 av dem registrerade arbetsgivare.
När vi till vardags pratar om hur många företag det finns i Ånge kommun är det viktigt att komma ihåg att det även finns företag som har arbetsställen i kommunen, men sitt säte någon annanstans. Dessa företag finns inte med i den vanliga statistiken eller i figur 1. I Ånge kommun finns det 125 sådana företag, som sysselsätter många människor. Två av dem har 100-199 anställda, ett har 50-99 anställda, fem har 20-49 anställda, tretton har 10-19 anställda, nio har 5-9 anställda, 25 har 1-4 anställda, och resterande 70 har inga anställda.
Figur 2: Nyregistrerade företag. Källa: Bisnis Analys, maj 2021
Enligt figur 2 har antalet nyregistrerade företag i Ånge kommun minskat sedan 2017. Den största
minskningen har skett mellan 2019 och 2020, och det är nyregistrering av enskilda firmor som minskat
mest. Hittills under år 2021 har 29 nya företag registrerats; 18 enskilda firmor och 9 aktiebolag. Det är
troligt att Corona-pandemin har påverkat antalet nyregistrerade företag under år 2020 och 2021. När
du tittar på figur 2 är det viktigt att komma ihåg att den visar antalet nyregistrerade företag och inte
antalet nya verksamheter. Det är vanligt att företagare väljer att starta upp som enskild firma och sedan ombildar till aktiebolag. Därför är det svårt att säga exakt hur många nya verksamheter som startat upp, men trots det visar figuren en nedåtgående utvecklingstrend.
Tabell 1: Branschfördelning. Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), juni 2021
Över hälften av alla aktiva företag i Ånge kommun har sin huvudsakliga verksamhet inom branscher
som faller inom kategorin jordbruk, skogsbruk och fiske (926 företag). Här räknas skogsägare in som
har en enskild firma registrerad för sin skogsförvaltning och skogsverksamhet. Dessa uppgår till 531
stycken. Även om vi eliminerar dessa enskilda firmor med utgångspunkten att det inte sker så mycket
verksamhet i dem, så utgör branschen den enskilt största i Ånge kommun. Därefter följer
byggverksamhet (129 företag), handel och reparation av motorfordon och motorcyklar (124 företag),
fastighetsverksamhet (118 företag) samt tillverkning (90 företag).
Figur 3: Könsfördelning: Enskilda firmor. Källa: Bisnis Analys, maj 2021
I figur 3 visas könsfördelningen bland Ånge kommuns aktiva enskilda firmor. En tredjedel är kvinnor
(33%), och två tredjedelar (67%) är män. Av de 531 skogsägarna är 183 kvinnor (34,5%) och 234 är
män (65,3%).
Figur 4: Könsfördelning: Styrelsesammansättning i aktiebolagen. Källa: Bisnis Analys, maj 2021
Figur 4 visar att knappt hälften av aktiebolagen i Ånge kommun har lika andel kvinnor och män i
styrelsen. Av resterande andel har 180 företag manlig majoritet i styrelsen (46,0%) och 30 företag
(7,7%) kvinnlig majoritet i styrelsen. 114 av aktiebolagen har inga kvinnor alls i styrelsen, medan 13
av dem inte har några män i styrelsen.
Aktiebolagens utveckling
Aktiebolagens ekonomi presenteras i årsredovisningar som är offentliga. Det gör att det är möjligt att
titta närmare på hur det går för aktiebolagen i Ånge kommun. En enskild firma däremot är en
privatperson som bedriver näringsverksamhet, vilket gör att det inte finns särskilt mycket information
om deras ekonomi tillgänglig offentligt. I den här delen tittar vi närmare på den ekonomiska
utvecklingen totalt hos 300 av de största aktiebolagen med säte i kommunen (av 390 aktiebolag totalt).
Uppgifterna kommer från UC och figurerna visar siffror mellan åren 2016 till 2019. År 2020 finns inte
med eftersom det är en fördröjning mellan när företagens räkenskapsår tar slut och årsredovisningen
lämnas in och blir offentlig. Det innebär att det inte finns uppgifter tillgängliga för många av bolagen
för år 2020 ännu och därför går det inte att ge en rättvisande bild ännu.
Figur 5: Aktiebolagens utveckling: Rörelseintäkter – totalt. Källa: UC, maj 2021
De sammanlagda rörelseintäkterna hos de 300 största aktiva aktiebolagen i Ånge kommun uppgick
under 2019 till drygt tre miljarder kronor (3 048 468 tkr). Enligt figur 5 har summan av aktiebolagens
rörelseintäkter ökat från år 2016 till 2019 i en brantare och brantare takt. Från 2016 till 2019 har de
ökat med 39,2%.
Figur 6: Aktiebolagens utveckling: Rörelseintäkter – medianer. Källa: UC, maj 2021
Figur 6 visar istället rörelseintäkternas median-utveckling för de 300 största aktiva aktiebolagen i
Ånge kommun. Medianen uppgår år 2019 till knappt två miljoner (1 941 tkr) och den har minskat
sedan år 2016 med den största förändringen mellan åren 2018 och 2019. Figur 5 och 6 visar
tillsammans att klyftan mellan de största och de minsta aktiebolagen sett till rörelseintäkter ökar. De
företag med höga rörelseintäkter fortsätter att öka, medan antalet aktiebolag med lägre rörelseintäkter
(eller nya aktiebolag med låga rörelseintäkter) ökar.
Figur 7: Aktiebolagens utveckling: Antal anställda – totalt. Källa: UC, maj 2021
I de 300 största aktiva aktiebolagen i Ånge kommun var 1 321 personer anställda år 2019. Det är fler
än som var anställda av själva kommunen vid samma tid (1 275 i november 2019). Antalet anställda i
aktiebolagen har enligt figur 7 ökat i något stigande takt från år 2017 till 2019 med totalt 21,1%. Sett
till medianvärdet för antalet anställda i aktiebolagen så har det legat stabilt på två för samtliga år 2016
till 2019.
Figur 8: Aktiebolagens utveckling: Resultat före avskrivningar – totalt. Källa: UC, maj 2021
Medan figur 5 visade summan av de 300 största aktiva aktiebolagens rörelseintäkter visar figur 8
istället summan av resultaten före avskrivningar. I resultatnivån har avdrag gjorts för både övriga
externa kostnader och personalkostnader. Under 2019 uppgick summan av resultaten före
avskrivningar i aktiebolagen till nästan 300 miljoner kronor (297 113 tkr) och utvecklingen har skett
sedan år 2017 med den kraftigaste ökningen mellan år 2017 och 2018. Totalt har summan av
resultaten före avskrivningar ökat med 55,8% sedan år 2017. Medianvärdet bekräftar samma
utveckling som för de totala rörelseintäkterna – den har minskat mellan 2016 till 2019 från 213 tkr till
175 tkr, men däremot ligger medianen stabilt de två sista åren mellan 2018 till 2019 med en liten
ökning från 170 tkr till 175 tkr.
En bild av näringslivet i Ånge kommun i dag
I Ånge kommun finns många företag. Andelen företag av befolkningen i åldern 20-64 år är högre än genomsnittet för Sverige. Vad som kan vara en del av förklaringen är att det finns många privata skogsägare som har en enskild firma registrerad för att hantera den skogliga verksamheten. En hög andel, nästan tre fjärdedelar av alla företag i Ånge kommun är enskilda firmor, och oavsett om vi räknar bort skogsägarna så är enskild firma den absolut vanligaste företagsformen i Ånge kommun.
Anledningarna till att starta en enskild firma kan vara många. En enskild firma är en privatperson som bedriver näringsverksamhet antingen som sin huvudsakliga sysselsättning eller vid sidan av en anställning. Det är svårt att dra några slutsatser om hur många som är heltidssysselsatta i enskilda firmor i Ånge kommun i dag eftersom dessa uppgifter är privata. Det är däremot viktigt att komma ihåg att de enskilda firmorna sannolikt bidrar med stora värden i samhället, både genom att tillhandahålla utbud som efterfrågas, men även utifrån att det oftast är i den enskilda firman nya företagare testar sina affärsidéer. Det är vanligt att företag startar upp i företagsformen enskild firma för att sedan ombilda till aktiebolag.
Antalet nyregistrerade företag har minskat i stadig takt sedan år 2017 med en snabbare minskande trend mellan 2019 och 2020. Det är troligt att utvecklingen till viss grad beror på den rådande Coronapandemin år 2020, men det är också naturligt utifrån att befolkningen i Ånge kommun har minskat. Det är främst nyregistrering av enskilda firmor som står för den största minskningen, medan
nyregistrering av aktiebolag minskar i lägre takt.
Företagen som har sitt säte i Ånge kommun står för en hög andel av sysselsättningen men några av de absolut största arbetsgivarna har sitt säte någon annanstans. Dessa företag bedriver förstås sin verksamhet i Ånge kommun av en anledning – att det finns fördelar att finnas just här – men det är viktigt att komma ihåg att de kan vara mindre platsberoende än de som faktiskt har hela sin verksamhet här. Större koncerner med ett geografiskt större verksamhetsområde har större möjlighete att välja var de olika verksamheterna ska etableras och vara lokaliserade. Därför är det särskilt viktigt att de specifika förutsättningar och utvecklingsmöjligheter som dessa företag behöver finns och är bättre i Ånge kommun än på andra alternativa platser.
Den enskilt största branschen i Ånge kommun är jordbruk, skogsbruk och fiske, vare sig vi räknar med de skogsbrukande enskilda firmorna eller inte. Skogen är härmed en stor och viktig naturtillgång som genererar värden till platsen Ånge kommun. Närmast därefter kommer byggverksamheterna – bygganläggning- och specialiserade byggentreprenörer – samt handel och reparation av motorfordon och motorcyklar. Fastighetsbranschen är också förhållandevis stor i Ånge kommun. Tillverkningsföretagen utgör tillsammans den femte största branschen i Ånge kommun sett till antalet företag. Skulle vi presentera branschfördelningen utifrån antalet anställda istället är det troligt att listan i tabell 1 hade sett annorlunda ut. Flera av de största arbetsgivarna i Ånge kommun finns bland tillverkningsföretagen. I tabell 1 utmärker sig även branschen kultur, nöje och fritid på en åttonde plats i storleksordningen sett till antalet företag – antalet företag inom kultur, nöje och fritid är fler än inom transport och magasinering. Hotell- och restaurangbranschen som är den som i huvudsak räknas in när vi pratar om besöksnäring (kanske i viss utsträckning i kombination med branschen kultur, nöje och fritid) återfinns på en tiondeplats.
Könsfördelningen bland personer i ledande ställning inom företagen är mycket snedvriden med en tung övervikt för männen. En av tre personer som driver enskild firma är kvinna, och bara knappt hälften av aktiebolagen har lika andel kvinnor och män i styrelsen. Utmaningen med ett jämställt näringsliv är stor i hela världen och i Sverige, och tyvärr är bilden av näringslivet i Ånge kommun inte bättre. Särskilt värt att notera är att det är en ännu något större snedvridning bland de skogsbrukande enskilda firmorna.
Mer glädjande att se är att det tycks gå bra för aktiebolagen i Ånge kommun. Aktiebolagen som grupp växer både omsättningsmässigt, resultatmässigt och sett till antalet anställda. Utvecklingen är inte heller en enkel funktion av konjunkturen i Sverige utan betydligt högre. Summan av de totala rörelseintäkterna från de 300 största aktiebolagen med säte i Ånge kommun har ökat med 39,2% mellan 2016 och 2019, resultatet före avskrivningar har ökat med 55,8% mellan 2017 och 2019, och antalet anställda har ökat med 21,1% mellan 2017 och 2019. Medianvärdena för rörelseintäkter och resultat före avskrivningar indikerar dock att de största aktiebolagen har en stor påverkan på siffrorna som visar den totala utvecklingen. Klyftan mellan de minsta och de största aktiebolagen ökar.
Olika typer av företagare
Flera av de intervjuade företagarna skulle vilja att företaget växer genom att omsättningen eller antalet anställda ökar. Även om avsikten inte är att omfattningsmässigt växa berättar de om att företaget ska kunna finnas kvar och vara hållbart över tid, vilket kräver en viss utvecklingstakt för att kunderbjudanden ska matcha efterfrågan. Det framgår också att utvecklingen behöver vara hållbar ekonomiskt, socialt och ekologiskt.
Anledningarna till att bedriva företag i Ånge kommun är så klart många, men bland de intervjuade företagen framkommer tre tydliga grupperingar som behöver beskrivas eftersom det har betydelse för företagens visioner och mål; de tillväxtdrivna företagarna, livsstilsföretagarna och samhällsentreprenörerna.
Flera av företagen har utvecklats över tid och fyllts med spetskompetens – där handlar det om att vara bäst på sin gren och vinna marknadsandelar på lokal, nationell och kanske global marknad för att företaget ska hålla en stabil omfattning, växa eller vara hållbart över tid. Vi kallar dem för de tillväxtdrivna företagarna. Andra företagare beskriver att det huvudsakliga målet inte är att vare sig göra karriär eller ens att tjäna pengar i någon större utsträckning, utan här finns det andra anledningar till att driva företag. Livsstilsföretagarna och samhällsentreprenörerna beskriver att tjäna pengar ses som en bonus och är inte det primära målet, men självklart skulle det underlätta i vardagen om ekonomin var i balans eller bättre och genererade ett större överskott.
Livsstilsföretagarna har valt att bli företagare för att kunna styra över sin egen arbetssituation och för att skapa sitt eget arbete. Dessa företagare beskriver sina visioner i termer av att hitta rätt balans mellan arbete, familjeliv och fritid, att företaget ska vara ekonomiskt stabilt, att det ska kännas roligt att arbeta och att det är den egna kreativiteten och passionen som ska utgöra grunden i företaget. Livsstilsföretagaren är ensamföretagare eller har anställda. Det är dock vanskligt för livsstilsföretagaren att gå från att vara ensam till att anställa eftersom det finns en risk att personalansvaret väger tyngre än de personliga målen med företagandet som är kärnan i verksamheten.
Samhällsentreprenörerna driver sina företag med utgångspunkt i att företaget behövs i samhället. Företaget löser ett viktigt samhällsproblem som skulle påverka bygden eller platsens attraktivitet och möjligheter att utvecklas om det inte fanns. Samhällsentreprenörerna driver företag med sin passion för ett gott liv i samhället som grund, för sin egen och för andras skull, men kan i vissa fall också känna sig tvingade in i företagandet. Det huvudsakliga målet för samhällsentreprenören är att företaget ska finnas kvar eller utvecklas på orten, inte nödvändigtvis av företagaren själv utan det kanske till och med betraktas som en fördel om någon annan kan ta över verksamheten. Om företaget ska utvecklas bygger det på en vilja att ytterligare bidra till ett bättre samhälle.