Grannars möjlighet att påverka

Ibland kan en granne ha rätt att yttra sig om en åtgärd och ibland krävs en grannes medgivande för en åtgärd. Om en grannes medgivande behövs eller om grannen ska få tillfälle att yttra sig beror på vad åtgärden avser och vart åtgärden ska utföras.

Grannes yttrande

I ett bygglovsärende ska berörda grannar få tillfälle att yttra sig innan beslut fattas när:

  • förslaget avviker från bestämmelserna i en detaljplan.
  • man ska uppföra en ny huvudbyggnad eller större tillbyggnad utanför detaljplanelagt område.
  • bygglov söks för ändrad användning av en byggnad (om inte ändringen är av försumbar påverkan för omgivningen).

Grannar med gemensam tomtgräns samt grannar på andra sidan mindre gator och vägar har rätt att yttra sig. Det har även kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs.

Det är Bygg- och miljönämnden som ansvarar för att alla berörda hörs och att den sökta åtgärden blir beskriven för dem på ett riktigt sätt. Vid ett grannhörande hörs alla lagfarna ägare till fastigheten, till exempel bägge makarna (de kan ju ha olika åsikter).

Bygg- och miljönämnden ska ta ställning till de synpunkter som inkommit och gör sen en egen bedömning om vad som är skäligt med tanke på hur området är bebyggt i övrigt och i vilken grad bygget kan störa grannfastigheter med mera. Det kan till exempel handla om farhågor om störningar som skuggning, brandspridning, närhet till fönster med inblick och liknande.

Ett positivt yttrande från en granne innebär inte med automatik att bygglov beviljas. Grannar kan till exempel ha känt sig tvungna att säga ja. Bygg- och miljönämnden kan också av andra skäl avslå en ansökan, till exempel byggnadens utformning.

Ett nej från en granne kan ändå innebära att bygglov beviljas efter en prövning.

Det är Bygg- och miljönämnden som fattar det slutgiltiga beslutet om bygglov ska beviljas eller inte.

Grannes medgivande

En åtgärd som inte kräver bygglov men som man vill uppföra närmare än 4,5 meter från tomtgräns kräver berörd grannes medgivande. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Ett skriftligt godkännande kan vara bra om grannen flyttar och den nya inte har samma uppfattning i fråga.

Medgivandet behöver inte skickas in till bygg- och miljönämnden med undantag för åtgärder som kräver en anmälan. Berörd granne bör medverka vid utsättningen om tveksamheter finns kring fastighetsgränsens placering.

När en granne tillfrågas bör man tänka på att:

  • samtliga handlingar som berörs tas med,
  • få grannes medgivande underskrivet på papper,
  • få handlingar signerade som ett bevis på att grannen tagit del av handlingarna,
  • signeringsdatum anges.

Det är inte alltid möjligt att göra en bygglovsbefriad åtgärd närmare gränsen än 4,5 meter eftersom vissa grannar inte kan lämna ett medgivande. Avgörande för om det finns möjlighet att lämna ett medgivande är syftet med grannens mark. Det är alltså inte ägandeformen eller huvudmannaskapet för marken som avgör.

  • För mark både inom och utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten, till exempel en tomt, är det möjligt att lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan, till exempel en park, kan ingen lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan som är väg eller gata kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten borde det vara möjligt att lämna medgivande.
  • För mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten, till exempel en äng eller en skog, borde det vara möjligt att lämna medgivande.

Här kan du hämta blanketten Medgivande från granne vid bygglovsfria åtgärder Pdf, 61.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Om man inte får grannens medgivande eller om grannen inte har möjlighet att lämna ett medgivande kan man söka bygglov. Då avgör bygg- och miljönämnden om grannen påverkas för mycket eller om bygglov kan beviljas.

Att överklaga ett beslut

När någon har haft negativa synpunkter på ett ärende och anser att beslutet är felaktigt har man rätt att överklaga beslutet om man är berörd i ärendet. Det ska då göras inom tre veckor efter att man fått del av beslutet.

Ibland kan grannar ha synpunkter på något som ska byggas utan att man blivit tillfrågad. Har fastighetsägaren uppfyllt detaljplanens förutsättningar har han eller hon rätt att bygga. Grannarnas möjlighet att få rätt vid ett överklagande i sådant fall är inte så stor. Plan- och bygglagen ger alla möjlighet att överklaga ett beslut, inom fyra veckor från det att beslutet kungjorts i nättidningen Post- och Inrikes Tidningar Länk till annan webbplats.. Därefter vinner lovet laga kraft.