Äventyrspedagogik

Samarbete


När höstterminen börjar och det är dags att möta nya elever och nya klassammansättningar kan kamratövningar och kamratbanor vara en bra start. Det gör att eleverna lär känna varandra och lär sig att samarbeta. Elevernas kamratrelationer utvecklas samtidigt som de får en bättre självbild. Eleverna får förståelse att varje elevs insats har betydelse för att nå bästa möjliga resultat för gruppen. På så sätt känner sig varje elev delaktig och betydelsefull för gruppen. Eleverna får även möjlighet att ta del av varandras kunskap genom att lyssna till varandras olika tankar och jämföra sina egna föreställningar med kamraternas.
 

Utmaningar och upplevelser


I skolans värld är det viktigt att elevernas erfarenhet kopplas till kunskap. Det är först då som de kan få förståelse för omvärlden och kunskapen kan omvandlas till lärande. Genom att ge eleverna nya utmaningar och låta dem möta oförutsedda hinder skapas en kreativ skola, en skola där eleverna tänker, löser problem och reflekterar kring det som sker.
Vid äventyrspedagogik skapas möjligheter till spännande utmaningar och starka upplevelser.  Upplevelser som engagerar och lockar fram starka känslor. Denna känslomässiga upplevelse ökar barnens motivation och gör att inlärningen blir effektiv och lagras i minnet. Vår hjärna behöver omväxling och stimulans för att utvecklas. För att utveckla detta tränas elevernas uppmärksamhetsfunktioner. Det sker i form av lekar, rollspel och grupparbeten där eleverna får möta känsloladdade situationer. När eleverna kan koppla situationen till känslan minns de det inlärda.
 

Alla lär oss på olika sätt


Eftersom alla är olika individer och alla lär också på olika sätt. Vissa lär sig genom att läsa och se bilder, vissa genom att lyssna och prata medan andra lär sig genom att pröva det som de ska lära sig. Vid äventyrspedagogik stimuleras samtliga inlärningsstilar vilket gör att alla elever kan vara delaktiga. I arbetet med äventyrspedagogik får alla elever möjlighet att lära på sitt sätt. Alla kan vara delaktiga och tillföra gruppen någonting och alla är viktiga för att uppdraget skall klaras av.
 

Sinnena stimuleras


Det som är bra med äventyrspedagogik är att olika sinnen stimuleras, något som kan saknas i den traditionella skolan. Eleverna måste få lyssna, se, känna, lukta och kanske smaka för att de ska minnas upplevelsen. Elever minns kunskaper som de fått uppleva i ett äventyr. Den direkta kopplingen mellan inlärning och äventyrspedagogik ger elever minnen för livet.
 

Fantasins och sagans värld


Arbetet med äventyrspedagogik utgår från en story/ saga. Att gå in i fantasins värld är något som alltid har fascinerat oss människor. I sagans värld stöter vi på både det onda och det goda. När elever får möta sagans värld lär de sig att hantera känslor som uppstår och de får utlopp för dessa. De tillåts att gå in i sagans värld och låta fantasin flöda samtidigt som de vet att när de går ut ur sagan är de tillbaka i verkligheten. Det är viktigt att vi använder fantasins kraft som ett inlärningsverktyg där elever tillåts att gå in fantasins värld.
 

Äventyrsprojektet


Äventyrsprojekten som genomförs har anknytning till ett tema som eleverna arbetar med på skolan. Oftast är det lärare som bygger upp äventyret men även elever tillsammans med lärare har planerat och arrangerat äventyr. Båda formerna är mycket uppskattade.
Vid presentation av ett äventyr har ibland en utomstående person kommit in och berättat storyn och ibland berättas storyn av skolans pedagoger. Eleverna kan även få storyn via ett brev eller ett mejl från någon som vill ha hjälp av dem att utföra uppdraget. Genom att berätta storyn som leder till äventyret sätts fantasin igång och engagerar eleverna för uppdraget. Att utföra uppdraget är ett gemensamt mål för klassen och det bidrar till att skapa en vi-känsla.
Under tiden fram till själva uppdraget får eleverna lära sig viktig kunskap som de kommer att ha nytta av för att klara uppdraget. Det är under detta arbete som eleverna får ökad motivation att lära sig kunskap eftersom kunskapen kopplas till uppdraget. Eleverna känner sig delaktiga och lockas av den stora utmaning de ställs inför. Vid utförandet av själva uppdraget är eleverna väl förberedda och pålästa för att ge sig ut på äventyret. Själva äventyret är terminens stora händelse och höjdpunkt. En händelse som både engagerar elever och pedagoger och ibland även föräldrar.
När eleverna avslutat uppdraget och lämnat äventyret är det viktigt för eleverna att de får reflektera och diskutera vad de upplevt. Detta kan ske i form av bilder eller att de får skriva ner sina tankar och frågor som dykt upp. Det är viktigt att de framför sina åsikter om hur äventyret fungerade. Som avslutning kan eleverna skriva till uppdragsgivaren och meddela att uppdraget är utfört.
Skicka meddelande till sidansvarig:
Sidan uppdaterad: 2009-11-02
Kontaktinformation
Ånge kommun   841 81 Ånge     Besöksadress: Torggatan 10      Telefon: 0690-250 100      E-post: ange@ange.se